pride and prejudice
Jag försöker i månt och mycket att vara en väldigt öppen och fördomsfri person.... Eller nej, nu ljög jag. Jag ÄR öppen men jag är sjukt fördomsfull.
Inte så mycket om stora kontroversiella saker som invandring, och religion. Där försöker jag att istället vara uppdaterad och påläst....Eller jo, nu ljög jag igen. Amerikaner (eller snarare USA) har jag mycket fördomar om... Men vafan kolla på Jerry Springer, Bill O´Reilly, Extreme home makeover,deras ekonomisystem och George.W. Bush. Kom igen liksom.
Men iallafall...
När det kommer till grejer som namn tillexempel är jag extreeeemt fördomsfull. Jag insåg inte hur mycket tills nu när jag sitter och väntar på att svågern och svägerskan ska döpa sin lilla tös. (Som jag kommer älska preciiis lika mycket om hon så får heta Tingeling-Maräng eller Hulda-Sommar om någon nu tvekade på det)
Jag ser människor som döper sina barn till Cassandra, Melissa, Novalie och jag ser i mitt stilla sinne hur de här stackars ungarna i framtiden sitter under sina fläktar med hemanent i håret och röker sina prince lights medan de väntar på att Kenny/Sonny ska komma hem från mötet med soc-kärringen...
Och jag vill bara örfila upp mig själv!
Jag mår nästan fysiskt illa av namnet Moa och jag får för mig att de som krånglar till stavningen på helt normala namn antingen inte tycker om sina barn eller inte tog del av svenska grammatikundervisningen på gymnasiet, eftersom att många namn inte ens uttalas korrekt med alternativa stavningar (Cevin=Sevin t.ex.).
Men hursomhelst...Det ska väl för fasiken jag strunta i!
Jag är inte allvetande. På samma sätt som att ens mor och farföräldrar sa att man aldrig skulle få en anställning om man tatuerade sig, på samma sätt är man ju inte dömd till ett liv i misär bara föratt vissa (läs jag) tycker att man har ett värdelöst namn. Det finns ju minst lika många som ogillar mina barns namn, de ligger säkert på familjelivs white-trash lista, men jag och min sambo valde ju dem föratt vi tycker om dem precis som jag antar att alla andra gör med de namn de väljer till sina avkommor...
Nej. Jag måste helt enkelt "get of my high horses" och inse att nog ingen väljer sina barns namn specifikt föratt få mig upprörd.
Va? Var det någon som sa narcissist?
ja... På tal om något helt annat så är det ju bra att dagens småflickor tidigt får lära sig hur en riktig kvinna ska se ut...
Armarna!! For the love of god, kill it with fire!! (Läggs till i listan på saker som gör Tina arg...plats nr.4983753987429382973498)
Inte så mycket om stora kontroversiella saker som invandring, och religion. Där försöker jag att istället vara uppdaterad och påläst....Eller jo, nu ljög jag igen. Amerikaner (eller snarare USA) har jag mycket fördomar om... Men vafan kolla på Jerry Springer, Bill O´Reilly, Extreme home makeover,deras ekonomisystem och George.W. Bush. Kom igen liksom.
Men iallafall...
När det kommer till grejer som namn tillexempel är jag extreeeemt fördomsfull. Jag insåg inte hur mycket tills nu när jag sitter och väntar på att svågern och svägerskan ska döpa sin lilla tös. (Som jag kommer älska preciiis lika mycket om hon så får heta Tingeling-Maräng eller Hulda-Sommar om någon nu tvekade på det)
Jag ser människor som döper sina barn till Cassandra, Melissa, Novalie och jag ser i mitt stilla sinne hur de här stackars ungarna i framtiden sitter under sina fläktar med hemanent i håret och röker sina prince lights medan de väntar på att Kenny/Sonny ska komma hem från mötet med soc-kärringen...
Och jag vill bara örfila upp mig själv!
Jag mår nästan fysiskt illa av namnet Moa och jag får för mig att de som krånglar till stavningen på helt normala namn antingen inte tycker om sina barn eller inte tog del av svenska grammatikundervisningen på gymnasiet, eftersom att många namn inte ens uttalas korrekt med alternativa stavningar (Cevin=Sevin t.ex.).
Men hursomhelst...Det ska väl för fasiken jag strunta i!
Jag är inte allvetande. På samma sätt som att ens mor och farföräldrar sa att man aldrig skulle få en anställning om man tatuerade sig, på samma sätt är man ju inte dömd till ett liv i misär bara föratt vissa (läs jag) tycker att man har ett värdelöst namn. Det finns ju minst lika många som ogillar mina barns namn, de ligger säkert på familjelivs white-trash lista, men jag och min sambo valde ju dem föratt vi tycker om dem precis som jag antar att alla andra gör med de namn de väljer till sina avkommor...
Nej. Jag måste helt enkelt "get of my high horses" och inse att nog ingen väljer sina barns namn specifikt föratt få mig upprörd.
Va? Var det någon som sa narcissist?
ja... På tal om något helt annat så är det ju bra att dagens småflickor tidigt får lära sig hur en riktig kvinna ska se ut...
Armarna!! For the love of god, kill it with fire!! (Läggs till i listan på saker som gör Tina arg...plats nr.4983753987429382973498)
Kommentarer
